Axelsmärta är den tredje vanligaste sökorsaken inom kronisk muskuloskeletal värk. Axel och skulderleden är en av våra mest komplexa leder eftersom den har ett stort rörelseomfång och sitter nära sammankopplad med nacke och bröstrygg. En kyfotisk (kutad) bröstrygg och ett skulderblad som vingar utåt ger sämre rörelse och funktion i axeln generellt och kan leda till inklämning och smärta i axeln. Inklämningsyndrom i skulderleden kallas också för impingement och är egentligen ett ganska brett begrepp för olika typer av orsaker till smärta i och kring axelleden. I denna texten kommer vi framförallt att beskriva det som kallas för ett subacromiellt impingement eftersom det tillhör en av de vanligaste tillstånden.
Att man får en inklämning i axeln kan bero på flera olika saker. Vid primär impingement kan orsakerna till exempel vara att delar av muskelsenor förtjockas, att rotatorcuffmuskulatur (muskler kring skulderbladet) eller delar av senorna skadas eller går av, inflammation av bursan (slemsäcken) i axeln eller kalkinfällning i senor kring axelleden. Vid sekundär impingement beror smärtan på att det finns en obalans mellan muskulaturen kring axeln eller till exempel en instabilitet och överrörlighet i skulderleden.
Tillståndet ses vanligen hos idrottare där man jobbar mycket med armen över axelhöjd som till exempel volleyboll, simning eller handboll men det är också vanligt inom yrken som exempelvis frisörer, snickare och elektriker.
Symtom
Vanliga symptom är smärta kring axeln och överarmen som kommit relativt fort och hållit i sig länge. Smärtan triggas av rörelse över axelhöjd och kan även vara besvärande på natten och i vila.
Diagnos
Diagnosen ställs i första hand kliniskt med hjälp av rörelseanalys, ortopediska tester och bakgrundshistoria. I vissa fall kan det vara indicerat med bilddiagnostik som till exempel ultraljud eller magnetkameraundersökning, främst för att utesluta andra diagnoser.
Behandling
Behandling sker i första hand med rehabträning för att stärka och aktivera rätt muskulatur. Vid behov används olika typer av mobiliseringsövningar och manipulationsbehandling för att återskapa rörelse i till exempel bröstrygg, nacke och axel/skuldra. Stötvågsbehandling och kinesiotejp används ofta för att minska smärta och optimera funktion. I vissa fall kan det behövas kortisoninjektion och detta bör i så fall utföras i samband med ultraljud för att rätt strukturer ska behandlas. I yttersta fall krävs operation.